Behandlingsgrunden / organisationsformen är kognitiv miljöterapi.
Miljöterapin bygger på det grundläggande antagandet att hela institutionen – inte enbart särskilda åtgärder såsom:
påverkar ungdomarnas attityder och förhållningssätt.
Omstrukturering av dysfunktionellt tänkande och förändring av destruktivt beteende är centralt i den kognitiva miljöterapin.
Att medvetandegöra ungdomarna om deras dysfunktionella tankar och tolkningar av omvärlden.
Självkänslan stärks genom ökad förmåga till problemlösning och tolerans mot motgångar, stress och obehag.
Detta tränas i vardagen genom gemensamma speglingar av ungdomarnas beteenden och uppbyggandet av sociala förmågor som t.ex. att reglera sina känslor och uttrycka sina behov och önskemål på ett konstruktivt sätt.
För psykiatrisk bedömning och ev. medicinsk behandling. Teamet består av:
Föräldrar informeras och tillfrågas alltid innan medicin insätts.
Vi ser medicinering för olika psykiatriska problem som ett delmoment och hjälpmedel i behandlingen av ungdomen.
Den individuella samtalsterapin är sedan en förutsättning för den kognitiva och känslomässiga bearbetningen.
Individuell sårbarhet i kombination med svåra livshändelser eller en påfrestande livssituation kan aktivera mindre välfungerande tanke- och handlingsmönster och medverka till att en person får psykiska svårigheter.
Arbetet i terapin fokuserar på:
Utmärkande för samtalsterapin är att den är strukturerad och målinriktad.
Anhöriga inbjuds till familjesamtal på behandlingshemmet. Vanligt förekommande teman är:
Det kan handla om att reflektera över sitt eget beteende som förälder och att våga prova nya vägar.
Vi erbjuder anhöriga CRAFT som är ett evidensbaserat program som syftar till att hjälpa familjemedlemmar till en person med beroendeproblematik till en ökad livskvalitet samt stödja sin närstående till behandling och drogfrihet.
Vi tänker att gruppsamtal har en stärkande verkan på individen då gruppen innebär ett socialt stöd, minskar individen skam- och skuldkänslor och ökar dennes delaktighet.
Syftet med gruppövningarna är att ge större självkännedom, få insikt om de svårigheter man har, få förståelse för samband.
Tillit och empati ser vi som grundläggande förutsättningar för ett välfungerande kontaktmannaskap.
Kontaktpersonen:
Kontaktpersonen ansvarar även för att föräldrar och placerande socialsekreterare blir kontinuerligt informerade om hur behandlingsarbetet fortskrider. Kontaktpersonerna på Meby har utbildning i MI.
Vi erbjuder KBT-och manualbaserade program riktat mot:
Programmen ges individuellt för att bättre kunna skräddarsys till ungdomens personliga inlärningsstil och beteendeprofil.
Gemensamt för programmen är att de anpassas individuellt utifrån den enskilda ungdomens behov avseende när programmet påbörjas och i vilken omfattning det genomförs.
Målet med arbetsmetoden är tydligt och konkret. En person som utbildas tränar på att få tankar, känslor och beteenden att samverka för att kunna gå från ett okontrollerat destruktivt beteende till ett kontrollerat och mer genomtänkt agerande.
Repulse bygger på ett kognitivt synsätt där personen får hjälpmedel och tränar på att hantera sina impulser på ett nytt sätt.
Metoden är uppbyggd utifrån en triad med hörnstenarna:
ACRA är en bred approach med beteendeterapeutiska metoder för att behandla beroendeproblem.
I ACRA strävar vi efter att skapa ett kraftfullt förstärkningssystem för beteenden som innebär drogfrihet.
Återfallsprevention är en behandlingsform för att hjälpa ungdomen att undvika återfall efter en etablerad beteendeförändring.
I Återfallspreventiv behandling får ungdomen lära sig ett antal verktyg för att kunna hantera sitt problembeteende.
Fokus i Återfallsprevention är:
Utöver den sociala förstärkning våra ungdomar alltid får när de beter sig på ett bra sätt, arbetar vi med Teckenekonomi, vilket är ett motivationssystem som använder ”tecken” eller poäng som belöning för önskat beteende. Tecknen/poängen kan bytas mot pengar, aktiviteter, privilegier eller annat som är förstärkande för ungdomen.
Metoden används för att bryta passivitet och ovilja att ta itu med vardagliga göromål. Den är enkel och syftar till ungdomen får en belöning enligt ett poängsystem när han/hon fullföljt uppdraget. Genom belöningen ökas motivationen och chansen att uppgiften blir återkommande och regelbunden och bidrar till att stärka ungdomen mentalt och öka livskvaliteten.